AKI:s och Prästförbundets budskap till kyrkoherdarna
Tekstikoko: -2 -1 0 +1 +2 +3

AKI:s och Prästförbundets budskap till kyrkoherdarna gällande tillämpning av arbetstidslagen i det andliga arbetet fr.o.m. 1.4.2020

Meddelande 1.4.2020

Kyrkans arbetsmarknadsverks och Kyrkans akademiker AKI:s meddelanden gällande tillämpning av arbetstidslagen i det andliga arbetet har gjort kyrkoherdarna konfunderade. I det följande försöker vi besvara frågor i ämnet och ge direktiv om hur man bör gå till väga fr.o.m. 1.4.2020.

AKI och Prästförbundet hoppas, att frågan gällande tillämpning av arbetstidslagen kunde lösas i församlingarna i god anda och i samarbete med de anställda. I denna samhälleligt svåra situation, där vi just nu befinner oss, är det förståeligt att förberedelserna när det gäller att övergå till att följa arbetstid inte är färdiga på basis av det gemensamma direktiv arbetskraftsparterna publicerade 9.3.2020.

Kyrkans arbetsmarknadsverk har 31.3.2020 publicerat ett uppdaterat arbetstidslagsdirektiv (työaikalakiohje). Detta direktiv innehåller fortsättningsvis en tolkning, som berör undantag gällande tillämpningsområde, som inte motsvarar betänkandet från riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott (TyVM 17/2018 vp), utan utvidgar detta. Det är inte möjligt att tolka på ett utvidgande sätt undantag från arbetstidslagens tillämpningsområde. Genom att följa KyA:s direktiv löper en församling stor risk att ställas till svars för att bryta mot arbetstidslagen.

Som en bilaga till detta brev medföljer det direktiv AKI gett 30.3.2020, ett direktiv som ansetts vara lagenligt. Att tillämpa det är inte fel i något som helst läge. Däremot kan en fortsättning av att inte följa arbetstid utan någon lagstadgad motivering leda till både ett straff som utmäts till arbetsgivaren och en betydande ersättningsskyldighet för den anställda.

AKI:s och Prästförbundets tolkning gällande tillämpning av arbetstidslagen i det andliga arbetet fr.o.m. 1.4.2020

AKI:s och Prästförbundets tolkning gällande tillämpningen av arbetstidslagen i det andliga arbetet fr.o.m. 1.4.2020 är som följer:

  • Prästerna och kantorerna övergår till arbetstid. Ett undantag utgör de präster som i huvudsak utför religiösa förrättningar och som har arbetstidsautonomi (ATL 2.1 § punkt 2).
  • Diakonerna, ungdomsarbetsledarna och ledarna inom småbarnspedagogiken övergår till arbetstid. Ett undantag utgör de tjänsteinnehavare som har arbetstidsautonomi och utför sitt arbete under sådana omständigheter, att man inte kan anse det höra till arbetsgivarens skyldighet att övervaka hur man ordnar den tid som används till arbetet (ATL 2.1 § punkt 4).

Arbetet utan arbetstid bör tolkas snävt. Detta innebär, att de möjligheter lagen ger att avvika från arbetstidsreglering bör tolkas så snävt som möjligt. Om det således inte är klart huruvida den anställda har arbetstidsautonomi eller huruvida man på honom/henne kan tillämpa något av de undantag från tillämpning av arbetstidslagen som finns, bör man utgå från att den anställda följer arbetstid.

Ovan anförda tolkningar motiveras här nedan.

Möjligheter att i fortsättningen arbeta utan arbetstid

Den nya arbetstidslagen trädde i kraft 1.1.2020. För kyrkans del var lagens övergångstid slut i dag 31.3.2020, när Kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal löper ut. Fr.o.m. onsdag 1.4.2020 skall den nya arbetstidslagen tillämpas också till den del som det uppsagda tjänstekollektivavtalet står i konflikt med lagen.

I fortsättningen förutsätter arbete utan arbetstid två saker: 1) arbetstidsautonomi och 2) lämpligt i lagen befintligt undantag från tillämpningsområde. De direktiv som kyrkans arbetsmarknadsparter 9.3.2020 har gett berör endast arbetstidsautonomi. Undantag gällande tillämpningsområde har där inte behandlats.

Arbete utan arbetstid förutsätter i fortsättningen både förverkligande av arbetstidsautonomi och tillgång till lämpligt undantag gällande tillämpningsområde. Annars måste tjänsteinnehavaren arbeta med arbetstid. Gällande denna fråga råder ingen oenighet mellan KyA och förbunden.

Arbetstidsautonomi

Gällande arbetstidsautonomi gav kyrkans arbetsmarknadsparter 9.3.2020 ett gemensamt direktiv. Direktivet finns i tryck i Kyrkans arbetsmarknadsverks allmänna brev A 3/2020 (KiT:n yleiskirje A3/2020).

Kyrkans arbetsmarknadsverk har i offentligheten påstått, att det tillägg som finns i detta meddelande som direktiv från AKI skulle stå i konflikt med de gemensamma direktiven. Ändå har den andel som berör arbetstidsautonomin i AKI:s direktiv kopierats från parternas gemensamma direktiv i frågan och är därför överensstämmande med det gemensamma arbetstidsdirektivet. AKI och Prästförbundet har förbundit sig till detta gemensamma direktiv gällande arbetstidsautonomin.

AKI och Prästförbundet anser likväl, att inom en stor del av församlingarnas andliga arbete förverkligas arbetstidsautonomin ändå inte som sådan den framställs i det gemensamma direktivet. Detta beror i synnerhet på i direktivet framförda punkt 3, enligt vilken den anställda själv borde få besluta om sin arbetstid för att arbeta utan arbetstid. Detta förverkligas oftast inte därför att arbetsgivaren å ena sidan medelst sin styrningsrätt i den anställdas kalender placerar in en betydande mängd arbetsuppgifter och å andra sidan därför att den anställda inte själv får fatta beslut om vilken dag han/hon skall vara i arbete, eftersom arbetsgivaren fattar beslut om den anställdas lediga dagar. Med anledning av detta anser AKI och Prästförbundet, att arbetstidsautonomin i församlingsarbetet förverkligas endast i undantagsfall.

Undantag när det gäller tillämpningsområdet

Arbete utan arbetstid förutsätter också att det i lagen återfinns ett lämpligt undantag gällande tillämpningsområde. Utan undantag gällande tillämpningsområde är arbete utan arbetstid inte möjligt, även om arbetstidsautonomin skulle förverkligas. Denna omständighet framgår inte i tillräcklig utsträckning i de gemensamma direktiv som kyrkans arbetsmarknadsparter publicerat 9.3.2020.

Det finns sex undantag gällande tillämpningsområde i 2 § arbetstidslagen. På präster och kantorer är det fortfarande möjligt att tillämpa undantag gällande tillämpningsområde rörande anställda, som utför religiösa förrättningar (undantag 2), om dessa har arbetstidsautonomi och om deras huvudsakliga arbete är att utföra religiösa förrättningar. Tjänsteinnehavare som mera tillfälligt utför religiösa förrättningar (t.ex. sjukhuspräst, präst vid läroinrättning och samfundspräst) kan inte omfattas av detta undantag, utan övergår i allmänhet till att arbeta med arbetstid.

Kyrkans arbetstidsförordning, som tillämpades gällande tjänster som diakon, ungdomsarbetsledare och ledare inom småbarnspedagogiken, har satts ur kraft i och med att den nya arbetstidslagen trädde i kraft 1.1.2020. Den kan alltså inte längre tillämpas. I förberedelsearbetet av den nya arbetstidslagen framfördes, att förordningens innehåll skulle läggas direkt till lagen, så att undantag 2 skulle ha innehållit också andra religiösa uppgifter än förrättningarna, men riksdagen tog bort detta tillägg som något som stod i konflikt med EU:s arbetstidsdirektiv. Utgångsläget är således, att diakonerna, ungdomsarbetsledarna och ledarna för småbarnspedagogiken inte i fortsättningen längre kan arbeta utan arbetstid.

Denna fråga har inte alls behandlats i kyrkans arbetsmarknadsparters gemensamma direktiv, eftersom man inte nådde överläggningsresultat gällande en gemensamt lydande text. Kyrkans arbetsmarknadsverk hade velat ha ett omnämnande i direktivet om att de tjänsteinnehavare på vilka man tidigare tillämpat kyrkans arbetstidsdirektiv, som grupp har övergått till att omfattas av s.k. undantag 4 (självständiga arbetstagare). Denna tolkning motsvarar inte riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskotts ståndpunkt gällande att undantaget inte kan tillämpas på sådana uppgifter som man utför helt eller i det närmaste helt utom räckhåll för arbetsgivarens övervakning. För Kyrkans arbetsmarknadsverk passade det inte att man skulle ha formulerat direktivet så att man skulle ha behandlat undantag gällande tillämpningsområde i enlighet med den skildring riksdagen godkänt.

KyA har 31.3.2020 publicerat ett eget direktiv (ohje), där denna tolkning, som töjer på riksdagens definition, fortsättningsvis fasthålls. AKI och Prästförbundet varnar församlingarna för att man genom att följa KyA:s direktiv sannolikt gör sig skyldiga till brott mot arbetstidslagen och på så sätt blir ersättningsansvariga.

Arbetstid eller arbete utan arbetstid?

Det arbetstidssystem som på basis av efterverkningen av tjänstekollektivavtalet skall tillämpas är i enlighet med arbetsmarknadsparternas gemensamma direktiv allmän arbetstid eller kontorsarbetstid. Det är skäl för kyrkoherdarna att för hela kyrkans del följa kyrkans arbetsmarknadsparters gemensamma direktiv gällande att ta i bruk arbetstid i det andliga arbetet.

Det är möjligt att fortsättningsvis tillämpa ikraftvarande modularbetstidsavtal, men man kan inte i ett läge utan avtal göra upp nya modularbetstidsavtal.

Att präster och kantorer som utför församlingsarbete skulle fortsätta att arbeta utan arbetstid förutsätter, att deras arbetstidsautonomi garanteras. Det innebär möjlighet att själva besluta om inplacering av sina arbetsuppgifter och lediga dagar. För det övriga prästerskapet, diakonerna, ungdomsarbetsledarna och ledarna inom småbarnspedagogiken finns inte sådant undantag i lagen, vilket skulle möjliggöra att alla tjänsteinnehavare skulle fortsätta att arbeta utan arbetstid.

Om det i församlingen finns flera tjänsteinnehavare som samtidigt utför samma slags arbete, skall arbetstidstillämpningen vara enhetlig för dem. I allmänhet är det således inte möjligt, att enbart en av två tjänsteinnehavare som utför samma arbete skulle placeras att arbeta med arbetstid. En dylik lösning är möjlig endast om man kan konkret påvisa, att helheten gällande arbetsuppgifter för olikheten gällande arbetsuppgifternas innehåll ordnats så olika mellan tjänsteinnehavarna, att detta motiverar ett differentierat bemötande.

Hur leder man arbetstiden?

I det nya läget har hos många frågor uppstått hur man skall gå till väga, om man övergår till att arbeta med arbetstid. Den första uppgiften består i att besluta om rätt form av arbetstid, vilken i första hand är allmän arbetstid för församlingar som hittills tillämpat arbete utan arbetstid (38 h 45 min/vecka), men gällande arbete, varav över hälften utförs i kontorsförhållanden, kontorsarbetstid (36 h 45 min/vecka). Gällande arbetstid besluter en verkställande myndighet inom församlingen. Oftast är denna myndighet kyrkorådet/församlingsrådet.

För en tjänsteinnehavare med arbetstid måste uppgöras en arbetstidsplan (förteckning över arbetsturer)(KyrkTAK 200 §). En arbetstidsplan uppgörs när det gäller allmän arbetstid för en period om 1‒4 veckor och när det gäller kontorsarbete en period för en vecka. Tidpunkterna för inledning och avslutning av arbetstid samt dagliga vilotider skall anmälas med exakta klockslag. Det är möjligt att inom vardera arbetstidsformen använda flexibel arbetstid. Härvid antecknar man i arbetstursförteckningen bara en del av arbetstimmarna, dvs den av arbetsgivaren beslutade fasta dagliga arbetstiden.

En arbetstursförteckning skall i god tid överlämnas till arbetstagarna men allra senast en vecka före periodens början. Arbetstursförteckningen uppgörs för hela perioden, om arbetet inte är så oregelbundet, att det är omöjligt att göra upp en fullständig förteckning över arbetsturer. Härvid kompletteras arbetstursförteckningen så att varje arbetstursförteckning är känd gällande varje vecka 7 dagar innan arbetsveckans början.

Det är möjligt att följa upp arbetstiden t.ex. via Prime-/Katrina-systemet eller via Excel-tabell. I många församlingar finns också arbetstidsuppföljningssystemet VismaTiima, som direkt känner in arbetstidsformerna i KyrkTAK och lämpar sig väl för sin mobilapplikations skull för uppföljning av arbetstiden också inom det andliga arbetet. Det är också möjligt att skaffa någon av de många nätbaserade arbetstidsräknarna som man kan få till mobilen. Eftersom det andliga arbetet till sin karaktär är rörligt, är en fast stämplingsanordning för klockkort inte lika användbar.

För en tjänsteinnehavare som övergår till att arbeta med arbetstid tillkommer också den inverkan på en förkortning av arbetstiden som söckenhelgerna innebär (söckenhelgsförkortning) samt olika slags arbetstidsersättningar. När det gäller kravgrupp 601 uppåt, utbetalas arbetstidsersättningar för tilläggs- och övertidsarbetstimmar endast enligt enkel timlön, men i kravgrupper härifrån neråt är övertidsarbetsersättningen större och dessutom utbetalas till tjänsteinnehavaren också ersättningar för söndag, helgafton, kvällsarbete, nattarbete samt för överlång dag. Dessa utgår enligt samma princip som för övriga tjänsteinnehavare och arbetstagare med arbetstid.

Flexibel arbetstid lämpar sig för det andliga arbetet

I den nya arbetstidslagen (13 §) är det möjligt att komma överens om s.k. flexibel arbetstid i sådana uppgifter, där arbetstagaren själv kan fatta beslut om sin egen arbetstid åtminstone till hälften. Flexibel arbetstid medför både för arbetsgivaren och för arbetstagaren möjlighet till en mera flexibel planering av arbetstiden och uppföljning av densamma. Eftersom det i församlingarnas andliga arbete utöver tidsbundna uppgifter också finns möjlighet till en självständig planering av arbetet, lämpar sig flexibel arbetstid utomordentligt väl för det andliga arbetet.

Gällande flexibel arbetstid står arbetstagaren under arbetstidslagen, men planeringen av arbetstiden och dess uppföljning har en luftigare karaktär. När det gäller flexibel arbetstid, gör arbetsgivaren inte upp någon arbetstursförteckning. Arbetstagaren följer själv upp sin arbetstid. Arbetstagaren rapporterar sin arbetstidsanvändning på överenskommet sätt till arbetsgivaren.

Man överenskommer personligen med arbetsgivaren gällande flexibel arbetstid. Avtal om flexibel arbetstid är det också möjligt att säga upp separat. När det gäller avtal om flexibel arbetstid bör man åtminstone avtala om 1) dagarna inom vilka arbetstagaren får placera in arbetstider, 2) inplacering av veckovilan, 3) om möjlig fast arbetstid, ändå inte att den placeras mellan kl 23 och 06, samt 4) om den arbetstid som skall tillämpas efter att avtalet om flexibel arbetstid upphört. Arbetstiden bör jämkas till att utgöra ett medeltal för en period om högst fyra månader.

Konfliktsituationer

Man kan inte ingå avtal om frågan som berör tillämpningen av arbetstidslagen. I situationer av oenighet tillämpas arbetsgivarens tolkningsprivilegium. Arbetstagaren har möjlighet att anlägga tvistefråga angående arbetsgivarens tolkning till avgörande i domstolar, där arbetsgivaren går i svaromål gällande den lagtolkning denne tillägnat sig. Eftersom det vid tillämpning av arbetstidslagen inte handlar om ett ärende rörande tjänstekollektivavtal, är det inte en förmildrande omständighet vid domstolens utslag, att man tillämpat Kyrkans arbetsmarknadsverks direktiv, utan församlingen bär allt ansvar i ärendet.

AKI och Prästförbundet hoppas, att frågan om tillämpningen av arbetstidslagen skulle avgöras i församlingarna i en god anda och i samverkan med de anställda. I denna samhälleligt svåra situation, där vi just nu befinner oss, är det förståeligt, att förberedelserna inför en övergång till arbetstid inte är klara på grund av det gemensamma direktiv arbetsmarknadsparterna 9.3.2020 publicerat. Det är ändå möjligt att följa systemet med arbetstid och retroaktivt utbetala arbetstidsersättningar. Förbunden rekommenderar för kyrkoherdarna, att man i alla församlingar för en öppen diskussion bland personalen gällande övergång till arbete med arbetstid.

Helsingfors 1.4.2020

Kirkon akateemiset ‒ Kyrkans akademiker AKI r.y.

Minna Raassina, ordförande, ledande kantor

Jussi Junni, verksamhetsledare, pastor

 

Suomen kirkon pappisliitto ‒ Finlands kyrkas prästförbund r.y.

Ulla Ruusukallio, ordförande, prost

Mats Lindgård, vice ordförande, domprost

 


pdf liite

Ingen arbetstid och arbete med arbetstid i det andliga arbetet i Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland fr.o.m. 1.4.2020
Jäsenille
Jäsentietojen muutos

Liitto tarvitsee jäsenistään ajantasaiset tiedot hoitaakseen edunvalvontaa ja muuta toimintaansa tehokkaasti. Voit käydä itse tekemässä jäsentietojen muutokset jäsenrekisteriin. Samalla kannattaa tarkistaa kaikkien jäsentietojen ajantasaisuus. Pyydämme ilmoittamaan pikaisesti, aina kun Lue lisää

AKIn jäsenvakuutukset Vakuutusyhtiö Turvassa

AKI on vakuuttanut jäsenensä Vakuutusyhtiö Turvassa. Jäsenvakuutukset sisältävät vapaa-ajan matkustajavakuutuksen sekä matkatavaravakuutuksen. Vakuutettuina ovat liiton alle 70-vuotiaat jäsenet. 1.1.2020 tai sen jälkeen ... Lue lisää

Tapahtumakalenteri

Lokakuu Lue lisää

Usein kysyttyä
Sopimukset ja suositukset
Kannanotot

Tähän on kerätty kaikki mietinnöt, suositukset, raportit, lausunnot ja kannanotot, jotka koskevat AKIn ja sen perusliittojen toiminta-aluetta. Sivuilta löytyvät myös asiakirjat, jotka on laadittu ennen AKIn perustamista (1.1.2005). Lue lisää

Alaosastoille